Jag har skändat en anka.
Rubriken kommer sig av att jag hörde en konversation en gång på Åmåls bluesfestival. Den camping jag brukar välja när jag är i Åmål tillhör en fotbollsklubb som också tillhandahåller frukost. Deras frukostäggs gulor brukar ha antagit en grön ton av allt för lång koktid. På bordet bredvid mitt klagar en man på äggen och tycker att det är skit att äggen kokst så länge. En kvinna i sällskapet (killens fru?) ifrågasätter mannens rätt att uttala sig om äggen då han tydligen inte står för matlagningen i hemmet. Killen säger uprört: - Jag kanske inte är världens bästa kock men jag har i alla fall aldrig kokt ett ägg i femton minuter, det är att skända hönan.
Idag har jag skändat en anka. En av mina föresatser med den här kosthållningen är ju att äta bra kött de få gånger jag äter kött. Efter en vardagsvecka helt utan kött längtar jag mycket efter kött, bra kött. I I fredags köpte jag således ankbröst. Anka är det godaste kött jag vet. Jag behöver väl knappast förklara hur dyrt det är. Jag hade sett fram emot det här ankbröstet och tänkt jättemycket på vilka tillbehör jag skulle ha. Det fantastiska feta skinnet skars i snygga rutor och skulle göras krispigt. Köttet kryddades omsorgsfullt och masserades in i fjäderfäts förträffliga bröstmuskel. Sedan brynte jag med skinnsidan neråt i en panna. Efter att den hade fått en brynt yta satte jag i en termometer och satte in pannan i ugnen på 200grader. Munnen vattnades medan jag drömde om rosastekt kött och knaperstekt skinn.
Men sen gjorde jag misstaget att tänka att medan brösten gick färdiga i ugnen skulle jag hinna sticka bort till macken ett ärende samt hämta upp tvätten. Felberäkning! Marie, när ska du lära dig att inte göra andra saker när du lagar mat, om inte det är pulled Pork eller kälknöl. När jag kom tillbaka från tvättstugan var mina dyra, fina ankbröst som silikontuttar som torkat in. Små och stenhårda, dessutom helt grå i färgen och inte hade skinnet blivit krispigt heller. Antiklimax, jättetråkigt.
Nå, i fredags åt jag lamm och det lyckades jag tack och lov med.
Det är mangold i botten som jag stekte hastigt. Sedan hade jag hackad mandel på det. Det var verkligen jättegott.
Som efterrätt hade jag köpt litchis, det är en liten, saftig frukt som ser ut så här:
När man skalar den kommer det fram vad som närmast kan beskrivas som ett ollon med osedvanligt sjuklig färg. Så här: 
Trots sitt lite konstiga utseende är det en fantastiskt god liten frukt som är otroligt saftig. Man blir duktigt kladdig av att skala och äta dem men det är helt klart värt det.
Efteråt ser det ut som om det varit kräftskiva eller nåt. 
Nå, efteråt gick det lite åt hecklefjäll. Trots att jag hade ätit mer än nog och väldigt gott fick jag ett bryt och åt upp alla mandlarna i paketet plus 100gram fikon. Jag hade byggt upp till det hela veckan. I torsdags var jag så nära att äta en vaniljdröm på jobbet. Jag lyckades hålla mig enbart för att jag visste att jag måste skriva om det här.
I morse var min frukost en smoothie på juicad spenat, juice från Brämhult med äpple, lime och vetegräs och avokado. Det var inte särskilt gott men säkert otroligt nyttigt trots den giftiga färgen.
Jag var på CrossFit-tävling i Halmstad idag. Det var jättekul att titta. Man blir liksom galen på atleterna när de pausar i WODen. Man skriker åt dem att fortsätta för tiden går så fort. Fast man egentligen vet att tiden för dem är så långsam. En minut är en hel evighet när man står i planka, bara för att nämna ett exempel. I Halmstad åt jag en sallad som jag plockat ihop på ICA, bönor, ruccola, rödlök, lax, räkor, kräftstjärtar.
Idag har jag också ätit 2 ägg, en banan, en apelsin och en hemmagjord "glass". Den gjorde jag på 2 bananer som jag frusit in. Sedan mixade jag det med 250gram kokosmjölk och en matsked raw kakao. Jag delade upp den i 2 skålar och frös in den ena skålen, den andra åt jag med lite ringlad honung över. Mycket gott.
Jag har varit jättesugen på allt med choklad idag, speciellt polly. Men glassen hjälpte lite.
Ha det gott därute ungdomar så hörs vi/ Marie
